To Make Your Eyes Catch Fire

Alltså,
lev ditt eget liv
istället för att försöka vara någon annan.

Mitt tips till dig bara.

Alla borde kolla upp Daft Punk - Harder, Better, Faster, Stronger.
Ren magi, fyfan!

Kolla även upp banden Death Cab For Cutie och The Postal Service.
Snacka om att kunna sätta toner och ord på känslor.

Ibland älskar jag livet, och ibland verkar livet faktiskt älska mig.
De senaste veckorna har det varit både och.
Allt börjar, som sagt, bli bra igen. Man vågar nästan börja hoppas på en "nystart", och att allting ska få en nytänding. Senaste dagarna (veckan) har det varit rätt uppenbart att lågan har börjat brinna igen.

Min mage hatar mig dock. Jag har ont som fan, kan inte äta, och får inte ut något heller.
Hatar när den blir så.
Men det löser sig väl med tiden.
Precis som allt annat.

Nu återgår jag till mitt normala liv med att oroa mig över att allt ska skita sig, och allt jobb ska ha varit i onödan.
Well, ni känner ju mig... ;(

Det känns som om jag kommer närmare,
närmar mig toppen,
som att jag bestigit väggen, och snart kommit över till andra sidan.

Men det är bara ord.
Och en känsla

Är det inte underbart när man hittar förebilder i sina tidigare skepnader:

http://youtube.com/watch?v=3wbX-p9PSnY

Det där är alltså Wednesday 13 (på sång och gtiarr) år 1998.
Och jag skojar inte.

Är tillbaka från spelningen nu.
Det gick skitbra.

Tack till alla som kom och tittade.
Om någon har tagit bilder får ni gärna skicka dem till mig!

Måste förresten få tillägga lite saker;

1. Min lillebror, som för övrigt är på väg att bli någon läskig jävla råpoppare har skaffat blogg, kolla gärna in: www.niklasrimsby.blogg.se . Riktigt skillad kille det där.

2. Kolla upp bandet Heed, med otroliga Daniel Heiman (f.d. Lost Horizon och Crystal Eyes) på sång. Kan rekomendera låtarna "I'm Alive" och "Ashes".

Oj, det var ett tag sedan jag skrev här.
Har velat skriva men har inte orkat värka fram något, och är trött på alla mina meningslösa inlägg om ingenting.

Har hänt en del saker sedan sist dessutom. Vet inte hur mycket jag kan berätta utan det misstolkas eller att andra parter tar illa upp, men... Saker börjar återgå till det "normala" igen, vilket jag är otroligt lycklig för.
Kan väl säga så mycket som att jag gillar Madeleine och hon gilalr mig (verkar det som iallafall), och senaste veckan har hon och jag träffats varje dag (idag är första dagen på en vecka som vi inte kommer göra det.. jävla feber hon har ;( ). Vi får se vad som händer.

Nämnda flicka försöker också övertyga mig om att en av mina manliga bekanta är kär i mig, vilket jag hävdar att han inte är. Jag kommer iallafall inte kunna bli kär i honom. Sådetså(s)!

Har ännu en gång återupptäckt hur jävla bra Refused är också. Tillsammans med In Flames måste de vara Sveriges bästa band genom tiderna.

Nåväl, nog med prat om inget.
Gig med Corpsylvnaia ikväll. På "hemmaplan" denna gång (Tajen, Brunnsäng, Södertälje).
Kom gärna och titta. det kommer bli en jäkla show.

Idag har har varit en av de bästa jävla dagarna på år 2008.
Jag har spenderat en underbar dag, med en underbar människa.
Vi har ätit mat (tänker inte säga var ;P), "fikat", pluggat och gymmat.
Och allt känns bara så himla bra just nu (förutom att jag redan känner träningsvärken komma... Skit!)
Har pumpat Volbeat i iPoden hela dagen. Peppmusik!
Inatt sov jag med The Killers - Mr. Brightside på repeat hela natten. PEPP!
Och hela dagen blev helt underbar.
Förutom en dålig nyhet.. Jag kommer sakna dig. (Snälla, flytta inte?)
Första gången jag kommit hem och känner mig glad, och att allt kan gå! :D
Just nu lyssnar jag på en nyupptäckt pepplåt; L'Arch-En-Ciel - Spirit Dreams Inside. Helt klart värt att kolla upp.

well.
Tack!

<3

<3 Megadeth - I'll Be There <3

"Har du inte tänkt på det? Att varenda gång vi har varit här så löser sig allt."

Var det därför vi gick dit i förrgår? För att du ville att allt skulle lösa sig?
Blev allting bättre? Blev det någon skillnad alls?

Ibland retar det mi som fan att du inte kan se det uppenbara.
Att du inte ser att du och jag alltid kommer vara något mer än vänner.
Att du inte förstår att vi inte kan släppa taget om varandra, för annars hade vi gjort för längesedan.
Snart kommer du inse det själv också.

Låtar som får en att fortsätta hoppas:
Gamma Ray - When The World
Gamma Ray - Opportunity
Gamma Ray - Insurrection

Vad är det för mening med att känna något ö.h.t? Eller finns det ens någon mening med att få ordning på sina känslor? Jag menar, annat folk vågar ju inte ta tag i sina, eller se sina egna känslor. De vågar inte vara rädd.
Men som Joakim Berg, i Kent, sjunger "Allt, allt kommer till den som vågar vara rädd".
Jag har gått omkring med en ständig rädsla i bröstet i fyra jävla veckor nu, men har jag fått något för det?
Varenda gång Vi träffas så känns det som att vi kommer närmare varandra, men sedan säger du något som helt motbevisar min teori.
Jag förstår inte vad jag har gjort för att ha blivit så oönskad, så fruktad.
Jag förstår vad Du är rädd för, men jag förstår inte att Du inte vågar chansa. Att Du inte vågar vara rädd. Är VI inte värda det längre?

Nu kommer jag komma försent till skolan, men men..
Jag var tvungen att få lite saker ur huvudet.