Dead and Breakfast
Ibland älskar jag livet, och ibland verkar livet faktiskt älska mig.
De senaste veckorna har det varit både och.
Allt börjar, som sagt, bli bra igen. Man vågar nästan börja hoppas på en "nystart", och att allting ska få en nytänding. Senaste dagarna (veckan) har det varit rätt uppenbart att lågan har börjat brinna igen.
Min mage hatar mig dock. Jag har ont som fan, kan inte äta, och får inte ut något heller.
Hatar när den blir så.
Men det löser sig väl med tiden.
Precis som allt annat.
Nu återgår jag till mitt normala liv med att oroa mig över att allt ska skita sig, och allt jobb ska ha varit i onödan.
Well, ni känner ju mig... ;(
De senaste veckorna har det varit både och.
Allt börjar, som sagt, bli bra igen. Man vågar nästan börja hoppas på en "nystart", och att allting ska få en nytänding. Senaste dagarna (veckan) har det varit rätt uppenbart att lågan har börjat brinna igen.
Min mage hatar mig dock. Jag har ont som fan, kan inte äta, och får inte ut något heller.
Hatar när den blir så.
Men det löser sig väl med tiden.
Precis som allt annat.
Nu återgår jag till mitt normala liv med att oroa mig över att allt ska skita sig, och allt jobb ska ha varit i onödan.
Well, ni känner ju mig... ;(
Kommentarer
Trackback
