Bara ord

Jag vet inte vad jag ska tro längre,
om allt bara är ord, eller om det ligger någon sanning bakom allt detta?
Jag är ingen docka som man leker runt med, tro det eller ej,
men jag har faktiskt egna känslor, och de visar sig ofta.
FÖR ofta.
Jag vill att det ska finnas sanning i orden som skrivs till mig,
annars vill jag inte vara kvar här.
Vart finns människor som Lizzie när man behöver dem?

Jävla skitvärld.

Visst är det konstigt hur man tänker en negativ tanke,
och fastnar i en negativ spiral, som liksom lutar neråt och fortsätter neråt ända till det att man slår i botten?
Jag menar inte att vara såhär, att vara ledsen eller deprimerad. Jag tänker bara för mycket.
Att leva i nuet är inte min grej.
Men ni vet vad de säger; Tålamod är en fiskares bästa vän.

Skänk mig ork, positiva tankar och en hel drös med uppskattning tack.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0