Med åldern kommer vishet (Eller dagen då jag försökte prata förstånd med samma vishet)
Jag läser och hör så ofta om alla pensionärer som klagar på ungdomar idag.
Om hur dessa ungdomar helt saknar respekt för de äldre. Att de inte ens låter de gamla tanterna, med sina svaga ben, få sitta ner på den överfulla bussen eller på pendeltåget. Att dessa ungdomar spelar musik från sina mobiltelefoner, och prata alldeles för högt i densamma.
Idag har jag dock varit med om fyra händelser som gör att dessa pensionärer kan ta sitt favoritargument ("Vi har faktiskt betalat skatt hela livet!") och knipa igen ett tag.
1.) Buss 780 från Nykvarn var för första gången på säkert 170 år överfull, och jag fick stå (liksom många fler). jag förflyttar mig längst bak i bussen, och ser då en tant sitta på sätet längst ut, och bredvid hade hon... ingen. Jag frågade om hon kunde flytta in. Hon åberopade hörselskada. Jag gestikulerade. Hon åberopade ren och skär dumhet. Jag svor lnåga ramsor ända in till Södertälje.
2.) Från Södertälje tog jag pendeltåget mot Flemingsberg (där jag går i skola) och hamnade i samma vagn som en tant som först fick SMS ungefär var tredje minut, och hade världens jobbigaste signal (någon äcklig rave-låt, typ).
3.) När samma tant i senare tillfälle äntligen förstod att det gick snabbare att ringa så skrek hon i telefon, och trots att jag snällt berättade för henen att vi andra inte var intresserade avd eras samtal så blev hon inte tystare... Snarare tvärtom.
4.) På pendeltåget hem från Flemingsberg så var det knökfullt. 15.00, och helgdag dagen efter = rusningstid. Samma sak hände här som på bussen. återigen föreslog jag snällt för damen att hon kunde få hoppa in så att jag också kunde få sitta ner. Hon tittade bara förvånat på mig och frågade vad det var för fel på mina ben. Jag övervägde att fråga vad det var för fel på hennes huvud, men lät bli.
Jag betalar faktiskt också skatt. Och framförallt så köper jag också SLs obskyrt dyra färdbiljetter. Jag har också rätt att sitta.
När jag ändå håller på kan jag passa på och gnälla lite på alla damer 60+ som sminkar sig som om ni vore 20, eller bleker håret; Det ser förjävligt ut.
Om hur dessa ungdomar helt saknar respekt för de äldre. Att de inte ens låter de gamla tanterna, med sina svaga ben, få sitta ner på den överfulla bussen eller på pendeltåget. Att dessa ungdomar spelar musik från sina mobiltelefoner, och prata alldeles för högt i densamma.
Idag har jag dock varit med om fyra händelser som gör att dessa pensionärer kan ta sitt favoritargument ("Vi har faktiskt betalat skatt hela livet!") och knipa igen ett tag.
1.) Buss 780 från Nykvarn var för första gången på säkert 170 år överfull, och jag fick stå (liksom många fler). jag förflyttar mig längst bak i bussen, och ser då en tant sitta på sätet längst ut, och bredvid hade hon... ingen. Jag frågade om hon kunde flytta in. Hon åberopade hörselskada. Jag gestikulerade. Hon åberopade ren och skär dumhet. Jag svor lnåga ramsor ända in till Södertälje.
2.) Från Södertälje tog jag pendeltåget mot Flemingsberg (där jag går i skola) och hamnade i samma vagn som en tant som först fick SMS ungefär var tredje minut, och hade världens jobbigaste signal (någon äcklig rave-låt, typ).
3.) När samma tant i senare tillfälle äntligen förstod att det gick snabbare att ringa så skrek hon i telefon, och trots att jag snällt berättade för henen att vi andra inte var intresserade avd eras samtal så blev hon inte tystare... Snarare tvärtom.
4.) På pendeltåget hem från Flemingsberg så var det knökfullt. 15.00, och helgdag dagen efter = rusningstid. Samma sak hände här som på bussen. återigen föreslog jag snällt för damen att hon kunde få hoppa in så att jag också kunde få sitta ner. Hon tittade bara förvånat på mig och frågade vad det var för fel på mina ben. Jag övervägde att fråga vad det var för fel på hennes huvud, men lät bli.
Jag betalar faktiskt också skatt. Och framförallt så köper jag också SLs obskyrt dyra färdbiljetter. Jag har också rätt att sitta.
När jag ändå håller på kan jag passa på och gnälla lite på alla damer 60+ som sminkar sig som om ni vore 20, eller bleker håret; Det ser förjävligt ut.
Kommentarer
Trackback
