Nål
Idag var jag med om det läskigaste i hela mitt liv.
Jag skulle till Nykvarns vårdcentral för att ta vad jag trodde var ett blodprov för att kolla om jag är glutenintolerant, celiaki som det heter.
Jag satt i väntrummet och kände att jag mådde rätt dåligt. Jag vet inte om det berodde på det faktum att jag ALLTID haft svårt för väntrum, eller bara för att jag kände på mig att något skulle hända?
Mitt namn ropades upp, och jag blev nervös. Nervositeten släppte dock direkt när jag såg att det var en vän till mig's mamma som skulle ta proverna. Men så blev jag nervös igen när det visade sig vara mer än ett blodprov. Dom skulle ta mot gluten, laktos, diabetes och allt vad det nu var (6 eller 8 prov var det i alla fall, men bara ett stick..).
När dom var klara med alla utom ett kände jag hur det började snurra i huvudet på mig.
Sjuksköterskan frågade om hon skulle sluta, men jag frågade hur många prov hon hade kvar. När hons ade att hon bara hade ett kvar så gav jag henne tillstånd att fortsätta. Och så svimmade jag.
Jag drömde om att jag satt in en fälla som Jigsaw, ni vet ondingen från "Saw"-trilogin snickrat ihop, och den innehöll alla sorters nålar. Ni som sett "Saw 2" vet kanske vilken typ av fälla jag menar. Fast nu var det ett helt rum fyllt med denna typ av nålar. (Detta kan bero på att det var nämnda scen ur nämnda film jag tänkte på när Lillian, som sjuksköterskan heter, körde in nålen). Mitt i mina plågsamma skrik så var det som att denna dröm övergick till en annan dröm. Jag drömde om att jag itne kunde somna, och att jag hade vart sömnlös i flera dagar. Överallt såg jag saker som inte fanns.
Jag var säker på att detta var min verklighet, och när Lillian lyckats få liv i mig så trodde jag först att hon var något ur min dröm. Något som itne fanns på riktigt. Gissa om jag blev rädd när jag låg där på govlet (hur fan jag lyckades ramla ur stolen förblir en gåta...)?
Sen började jag vakna, och fick choklad. Dom tog blodtrycket, som visade sig ligga på 49 (det normala är att det ligger på 80). Så förmodligen är det något fel på mig.
Mitt BMI låg för övrigt på 18 (179 CM och 58 Kg.. Make the math..).
Jag kommer nog dö snart.
Tack till Lillian Dry som gjorde det hemska lite mindre hemskt.
Jag skulle till Nykvarns vårdcentral för att ta vad jag trodde var ett blodprov för att kolla om jag är glutenintolerant, celiaki som det heter.
Jag satt i väntrummet och kände att jag mådde rätt dåligt. Jag vet inte om det berodde på det faktum att jag ALLTID haft svårt för väntrum, eller bara för att jag kände på mig att något skulle hända?
Mitt namn ropades upp, och jag blev nervös. Nervositeten släppte dock direkt när jag såg att det var en vän till mig's mamma som skulle ta proverna. Men så blev jag nervös igen när det visade sig vara mer än ett blodprov. Dom skulle ta mot gluten, laktos, diabetes och allt vad det nu var (6 eller 8 prov var det i alla fall, men bara ett stick..).
När dom var klara med alla utom ett kände jag hur det började snurra i huvudet på mig.
Sjuksköterskan frågade om hon skulle sluta, men jag frågade hur många prov hon hade kvar. När hons ade att hon bara hade ett kvar så gav jag henne tillstånd att fortsätta. Och så svimmade jag.
Jag drömde om att jag satt in en fälla som Jigsaw, ni vet ondingen från "Saw"-trilogin snickrat ihop, och den innehöll alla sorters nålar. Ni som sett "Saw 2" vet kanske vilken typ av fälla jag menar. Fast nu var det ett helt rum fyllt med denna typ av nålar. (Detta kan bero på att det var nämnda scen ur nämnda film jag tänkte på när Lillian, som sjuksköterskan heter, körde in nålen). Mitt i mina plågsamma skrik så var det som att denna dröm övergick till en annan dröm. Jag drömde om att jag itne kunde somna, och att jag hade vart sömnlös i flera dagar. Överallt såg jag saker som inte fanns.
Jag var säker på att detta var min verklighet, och när Lillian lyckats få liv i mig så trodde jag först att hon var något ur min dröm. Något som itne fanns på riktigt. Gissa om jag blev rädd när jag låg där på govlet (hur fan jag lyckades ramla ur stolen förblir en gåta...)?
Sen började jag vakna, och fick choklad. Dom tog blodtrycket, som visade sig ligga på 49 (det normala är att det ligger på 80). Så förmodligen är det något fel på mig.
Mitt BMI låg för övrigt på 18 (179 CM och 58 Kg.. Make the math..).
Jag kommer nog dö snart.
Tack till Lillian Dry som gjorde det hemska lite mindre hemskt.
Kommentarer
Postat av: Made
*plåstra om*
<3
Postat av: Felicia
du vet ju att jag läser baby.. även fast du har babyrosa bakgrund
Postat av: Anna
Jag vet hur det är...URK!!!
Trackback
