Hjältar.
Jag satt igårkväll och försökte förstå mig på MySpace.
Där finns olika "fält" man skall fylla i, såsom Music, Interests, Movies. (Ja alltså, vilken som är din favoritmusik, dina intressen och vilka filmer du gillar)
Men mitt favoritfält måste ändå vara Heroes. Denna fråga är för stor för att kunna svara på i en lite fjuttig ruta.
Till att börja med måste man reda ut begreppet "hjälte".
Vad en superhjälte är vet vi redan allihopa. Stålmannen, Spindelmannen, X-Men, Batman, Bamse (hmm..?) och Turtles är några typer av Superhjältar. Fiktiva karaktärer allihop. Ingen finns på riktigt. Självklart bär alla dessa på någon slags (oftast överdriven) superkraft, särskilt Stålmannen som knappt vet vad ordet "dö" innebär. Alla krafter som dessa superhjältar är på är rent logiskt omöjliga att ha i det riktiga livet. Plus att en fiktiv karaktär aldrig kan vara någons hjälte.
det finns också s.k. "film hjältar". Hur mnåga gånger har vi inte sett Mel Gibson funga skurkar, eller Bruce Willis rädda världen? Eller Harrison Ford rädda presidenten? För att inte tala om alla totalt värdelösa (OBS! Detta är bara vad en person tycker) Sci-Fi filmer (typ Star Wars....)? Allt detta är också ologiskt, och är alltid otroligt överdrivet. Brid Pitt spelar alltid sura poliser som får jobba med någon äldre polis som snart går i pension (oj... Nu blev det visst lite "Seven" här). Vi känner igen Samuel L. Jacksons spelstil. Vi vet att alla dessa personer, vem det än är, kommer fånga skurken efter mycket om och men. Men gör det dom till hjältar? Frågar ni mig så kan jag inte säga det. En juste macho-pose hjälper inte för att kallas hjälte. Missförstå mig rätt; jag har respekt för samtliga av dessa skådisar (minus Harrison Ford). Men dom gör bara sitt jobb.
Kan en hjälte då vara en slags "räddare i nöden"? En sådan person som alltid måste försöka rädda situationen? Nej, sådana personer stör jag mig på något så fruktansvärt. Sådana som jämt ska stå i centrum, eller försöka muntra upp en när man känner sig ledsen. Det är inga hjältar. Det är irritationsobjekt.
Förebilder och idoler... är det hjältar? Det kanske finns artister som har det utseende du vill, och därför försöker efterlikna dom... Eller som i mitt fall; en viss japan som har både rätt klädsmak, vågar använda smink och är en helt underbar gitarrist soom gjorde att jag började hålla på med det här (Det här = musik, smink och alternativ klädsel... även om jag hatar uttrycket alternativ). Men är det en hjälte? Lite hjältefaktor kan ju finnas där, men personen ifråga blir aldrig en fullskalig hjälte för mig. Inte ens om hans musik hjälpte mig "some rough times"...
Nej, en riktig hjälte för mig är dom personer som stöttar mig till att fortsätta vara mig. Dom som får mig att våga vara mig. Min största hjälte måste vara min morbror Pasi (ja, han är finsk). Det var han som "lärde" mig lyssna på hårdrock och liknande musik, och ända sedan jag var 6-7 år gammal har jag velat vara som honom. Det var han som köpte mig min första gitarr, det var som lärde mig dom första ackorden. Jag har honom att tacka för att jag är som jag är idag. Men det skulle jag aldrig kunna säga idag.
Andra hjältar är självklart vänner (inte alla, men dom flesta),flickvän, föräldrar, lärare (särskilt Sofia Löwenhjelm som jag hade i klass 7-8, mina teaterlärare och Anna Asp som allihopa hjälpt mig hitta mitt sätt att tänka och skriva) och alla andra som stöttat mig.
Somliga kallar som "änglar".
Jag kallar dom Hjältar.
Jag vill vara en av dom. För någon.
Dagens låt:
Red Hot Chili Peppers - Venice Queen
(http://www.lyrics007.com/Red%20Hot%20Chili%20Peppers%20Lyrics/Venice%20Queen%20Lyrics.html
/Shindus
(Ett extra tack till Anna Asp som lärt mig massor med saker, men nu också hur jag ska använda mig av min blogg. Varför kasta bort sin kunskap? ;D)
Där finns olika "fält" man skall fylla i, såsom Music, Interests, Movies. (Ja alltså, vilken som är din favoritmusik, dina intressen och vilka filmer du gillar)
Men mitt favoritfält måste ändå vara Heroes. Denna fråga är för stor för att kunna svara på i en lite fjuttig ruta.
Till att börja med måste man reda ut begreppet "hjälte".
Vad en superhjälte är vet vi redan allihopa. Stålmannen, Spindelmannen, X-Men, Batman, Bamse (hmm..?) och Turtles är några typer av Superhjältar. Fiktiva karaktärer allihop. Ingen finns på riktigt. Självklart bär alla dessa på någon slags (oftast överdriven) superkraft, särskilt Stålmannen som knappt vet vad ordet "dö" innebär. Alla krafter som dessa superhjältar är på är rent logiskt omöjliga att ha i det riktiga livet. Plus att en fiktiv karaktär aldrig kan vara någons hjälte.
det finns också s.k. "film hjältar". Hur mnåga gånger har vi inte sett Mel Gibson funga skurkar, eller Bruce Willis rädda världen? Eller Harrison Ford rädda presidenten? För att inte tala om alla totalt värdelösa (OBS! Detta är bara vad en person tycker) Sci-Fi filmer (typ Star Wars....)? Allt detta är också ologiskt, och är alltid otroligt överdrivet. Brid Pitt spelar alltid sura poliser som får jobba med någon äldre polis som snart går i pension (oj... Nu blev det visst lite "Seven" här). Vi känner igen Samuel L. Jacksons spelstil. Vi vet att alla dessa personer, vem det än är, kommer fånga skurken efter mycket om och men. Men gör det dom till hjältar? Frågar ni mig så kan jag inte säga det. En juste macho-pose hjälper inte för att kallas hjälte. Missförstå mig rätt; jag har respekt för samtliga av dessa skådisar (minus Harrison Ford). Men dom gör bara sitt jobb.
Kan en hjälte då vara en slags "räddare i nöden"? En sådan person som alltid måste försöka rädda situationen? Nej, sådana personer stör jag mig på något så fruktansvärt. Sådana som jämt ska stå i centrum, eller försöka muntra upp en när man känner sig ledsen. Det är inga hjältar. Det är irritationsobjekt.
Förebilder och idoler... är det hjältar? Det kanske finns artister som har det utseende du vill, och därför försöker efterlikna dom... Eller som i mitt fall; en viss japan som har både rätt klädsmak, vågar använda smink och är en helt underbar gitarrist soom gjorde att jag började hålla på med det här (Det här = musik, smink och alternativ klädsel... även om jag hatar uttrycket alternativ). Men är det en hjälte? Lite hjältefaktor kan ju finnas där, men personen ifråga blir aldrig en fullskalig hjälte för mig. Inte ens om hans musik hjälpte mig "some rough times"...
Nej, en riktig hjälte för mig är dom personer som stöttar mig till att fortsätta vara mig. Dom som får mig att våga vara mig. Min största hjälte måste vara min morbror Pasi (ja, han är finsk). Det var han som "lärde" mig lyssna på hårdrock och liknande musik, och ända sedan jag var 6-7 år gammal har jag velat vara som honom. Det var han som köpte mig min första gitarr, det var som lärde mig dom första ackorden. Jag har honom att tacka för att jag är som jag är idag. Men det skulle jag aldrig kunna säga idag.
Andra hjältar är självklart vänner (inte alla, men dom flesta),flickvän, föräldrar, lärare (särskilt Sofia Löwenhjelm som jag hade i klass 7-8, mina teaterlärare och Anna Asp som allihopa hjälpt mig hitta mitt sätt att tänka och skriva) och alla andra som stöttat mig.
Somliga kallar som "änglar".
Jag kallar dom Hjältar.
Jag vill vara en av dom. För någon.
Dagens låt:
Red Hot Chili Peppers - Venice Queen
(http://www.lyrics007.com/Red%20Hot%20Chili%20Peppers%20Lyrics/Venice%20Queen%20Lyrics.html
/Shindus
(Ett extra tack till Anna Asp som lärt mig massor med saker, men nu också hur jag ska använda mig av min blogg. Varför kasta bort sin kunskap? ;D)
Kommentarer
Postat av: Anna
Jag blir rörd...ta åt dig: DU ÄR DUKTIG!!! En talang...skriv skriv skriv...
Kram
A
Trackback
