Knyt min snara

Hjälp mig knyta repet,
så ni kan lyftas upp, medan jag själv står kvar.
era långsinta idioter.
Jag hatar er, varenda en av er.
Ni har gjort mig till vad jag är,
med lögner, skitnsack och rykten.

Jag hatar er.
Nästan lika mycket som jag hatar vad ni gjort mig till.

Skithögar,
brinn i Helvetet.


Döende kärlek till ett barndomsminne

Det står t.o.m på eran hemsida att det ska vara ett "ungdoms kafé".
Men om ni inte låtar ungdomar vara ungdomar så är det ingen idé att ha ett kafé för den målgruppen.
Eller?

Visst, ibland kan det bli lite väl mycket skoj och stim.
Men ni får tänka på vilka det går ut över.
Jag är iallfall trött på att ta skit för saker som jag vet att jag inte har gjort.
Och jag hatar att vara den som är den, men jag skulle kunna nämna precis varenda liten jävel som för oväsen, och förstör stämningen på detta mysiga kafé. För jag hatar dom, minst lika mycket som ni gör.
Så nästa gång ni anklagar mig, eller någon annan som faktiskt brukar sköta sig (i dagens fall: Poppy) så får ni tänka efter lite först. Ni borde ju märka när det är som jobbigast att vara därinne, eller hur?

Och sen finns det viss personal som borde arbeta på sin attityd, och sluta försöka göra det till sitt kafé.
Ni är trots allt ett kafé finansierat av kommunen, och jag tvekar inte att anmäla ifall "makten missbrukas", Vilket det är gränsfall på nu.

På eran hemsida, www.sodertalje.se/cafenova , står det dessutom att man får komma med tankar och idéer till "erat" kafé. Men när folk komemr med idéer viftas dom bort som flugor på en sommardag.
Skärp er, och se över eran egen policy!


Muse.

Jag säger bara Wow! Wow! Wow!
Igår var helt underbart.
Bästa konserten 2007.
Det var inte bara bandet som var bra, utan allt var bra (utom den idiotiska publiken),
och med det menar jag scenen, scenshowen och låtvalet! (Saknade dock "Apocalypse Please" och "Bliss").

Well, Jag, Babe, Timo och Lollo åkta upp till Hovet där MUSE skulle spela.
Efter nån timems köande och nån timmes väntande så började förbandet; Stalingrad Cowgirls.
Dom kunde vart bra, om inte dom hade vart sjuka.
Hej då, sade vi till dom, och började vänta på Muse.
Långt fram var det trångt som fan, och konserten blev fördröjd, och jag orkade inte stå och trängas så jag flyttade bak till Lollo, som stod längre bak.
Då började Muse med "Knights of Cydonia". HELT UNDERBAR!
Jag och Lollo stod där bak och hoppade, men när dom spelade "Hysteria" rusade Jimmy, som ett skott, längst fram och stod vid staketet under ett par låtar, innan han beslöt sig för att leta upp sin Baby.
Hela showen var magisk, och sinnessjukt bra.
Och Muse är definitivt ett band jag kommer se flera gånger.
Jag åker utomlands om det behövs.

Stalingrad Cowgirls: 2 / 5
MUSE 5 / 5

LÅTLISTA:

1. KNIGHTS OF CYDONIA (5 / 5)
Perfekt inledning. Sjukt bra. Hela Hovet hoppade.

2. MAP OF THE PROBLEMATIQUE (3 / 5)
Har alltid haft lite svårt för denna låt, och den sänker tyvär intrycket från den perfekta starten.

3. HYSTERIA (5 / 5)
Jimmy får glädjefnatt del 1.

4. SUPERMASSIVE BLACK HOLE (3 / 5)
Denna danslåt försvinner snabbt ut i rymden.

5. BUTTERFLIES & HURRICANES (4 / 5)
Går denna låt att misslyckas med? Och att Mathhew kan lira piano är ingen hemlighet längre...

6. SING FOR ABSOLUTION (4 / 5)
Trots dom obegripliga projektionerna så är låten i toppklass.

7. NEW BORN (5 / 5)
Jimmy får glädjefnatt del 2.

8. FEELING GOOD (3 / 5)
Kvällens mest onödiga låt, tillsammans med "Soldier's Poem".

9. SUNBURN (5 / 5)
En klassisk Muse låt som får 5 av 5 vilken dag som helst.

10. SOLDIER'S POEM (1 / 5)
Vinterkräksjukan har nått Sverige...

11. INVINCIBLE (5 / 5)
Tillsammans med Made blir den svårslagen <3

12. STARLIGHT (5 / 5)
Hela Hovet sjunger med.

13. TIME IS RUNNING OUT (5 / 5)
Se föregående låt.

14. PLUG IN BABY (5 / 5)
Jimmy får glädjefnatt del 3.

15. STOCKHOLM SYNDROME (5 / 5)
Oförglömlig upplevelse att höra Matthew sjunga refrängen klockrent.

16. TAKE A BOW (3 / 5)
Synd att dom avslutar med en av dom onödigaste ltåarna i deras karriär.

Olycka

Trots krossad mjälte,
totalförstörda kotor,
och brutet ben
så vet jag att du kan kämpa dig igenom det här.

Mina tankar är hos dig hela tiden.
Fortsätt kämpa.
Vi, alla, tror på dig!

Display

"If I cut off your
arms and I cut off your legs would
you still love me anyway?
There's a spot on the floor where your
limbs used to be and I close the
door on my Fantasies"

Som man är får man va'

Hur fan tänker du!?
Att se dig hålla på sådär gör mig både chockad, och arg.
att sitta och försöka få folk att ge dig pengar, och ta folks saker, och inte ge tillbaka det förrän du får pengar/godis/mat.
Jag blir nästan illamående.
Jag ville ärligt talat inte vara kvar i samma rum som dig när du började hålla på sådär.
Och jag tackar den Gud jag inte kan tro på att du inte började hålla på så med mig,
för då hade du passerat min gräns.
Sluta ta all uppmärksamhet, prata i normal samtalston och lugna ner dig så kan vi kanske börja umgås igen.

Bara strunt

Det är sjukt hur mycket man kan sakna vissa saker.
Särskilt saker man inte tänker på annars.
S.k. "småsaker".
Även om man inte tänker på det när det händer,
så tänker man massor på det när det inte händer.

Jag saknar småsaker.
Småsaker hon inte gör längre.
Jag vet inte exakt vad.
Men det är något.
Något fattas vid varenda telefonsamtal.
Varenda gång vi pratar på MSN.

"Believe Me,
Nothing is Trivial!"
- Eric Draven (Brandon Lee), The Crow, 1993

RSS 2.0